Vi säger hej, hej, vilken underbar dag det är, och man får vara som man är och man får leva tillsammans! Nu var det ganska längesedan vi skrev, så vi satsar på en ketchupeffekt och låter flera blogginlägg komma samtidigt som en riktigt mysig, saftig klump! Idag har vi en ledig dag à la Granthams något långsamma tempo, så nu ska vi ha kul och ta igen allt missat arbete!

Det har verkligen varit en händelserik mars månad med många unika upplevelser och möten med människor. Förra lördagen var vi ute på Granthams nattlivsgator och gjorde så kallad Street Pastoring, hängde utanför nattklubbarna och delade ut flipflop-tofflor till personer utan skor. Särskilt Adam uppskattade det hela. Adam imponerar på oss alla, han har skaffat sig jättemånga nya vänner från gatan. Han trivdes verkligen med den nattliga Street Pastoringen, i och med att de som kände igen honom tycktes uppskatta att han var där.

På onsdag ska vi på praktik hos ett motorcykelgäng som fått förtroende för oss. Det låter kanske lite udda, men vi har pratat en del om kyrkans visioner och om hur vi bäst ska hitta ett outreach-forum för att nå nya människor. Adam har blivit nära bekant med en motorcykelkille som heter Stan, som vill ta med oss på en utflykt med sitt motorcykelgäng. Klara är lite nervös för att åka fort i vänstertrafiken, men med brittiska guider som har koll på hur man kör känns det tryggare. Vi tror att vi kommer uppskatta det allihop – Klara får se mer av den engelska landsbygden, Julia får vara den tuffa brud hon är och Adam får tillfälle att fortsätta vittna om sitt muskelbyggande och sin tro för alla sina nya vänner.

Apropå Adam och muskler har han blivit en riktig liten Don Juan! Sedan våra teambesök på diverse flickskolor har han fått en stadig grupp anhängare som plötsligt visar ett starkt intresse för kyrkans alla aktiviteter. Han sitter ofta i djupa samtal och hans starka axel är verkligen tröstande att luta sig mot, tycker flickorna.

Julia pratar om att kanske eventuellt stanna i Grantham efter sommaren, men hon väger på de olika alternativ som finns. Det ska dock sägas att hon har lärt känna hela församlingen, kommit in i alla bönegrupper och etablerat en stabil plats i lovsångsteamet, så hon har ju mycket att ta av om hon blir kvar, så att säga. Dessutom har en ung vi-låter-hans-namn-vara-onämnt-än-så-länge gentleman från Alphagruppen börjat uppvakta henne, så det drar ju sitt strå till stacken… Julia spelar svårfångad i och med att vi inte får inleda några relationer under denna tre-månads-vistelse, men vad som händer sen vet ingen av oss.

Klara lever livet inom sina egna ramar och älskar de olika Charles Dickens-pubarna där man kan sitta och dricka öl och läsa Bibeln samtidigt, utan att några moraliska frågetecken uppstår. Det är fortfarande lite kyligt hemma i lägenheten tycker hon, hon är den som har svårast att vänja sig, så det är skönt att fly till uteställena för att värma upp sig.

En enda grej som är lite dryg är att vi haft magsjuka även här i olika etapper, det verkar som om inget Götabroteam har klarat sig ifrån den pesten. För oss gick det bra och det höll sig ganska städat, tills ögonblicket kom då vi spillde lite kräks på vårt värdpars heltäckningsmattor. Då blev det stel stämning på 48 Albert Street.

Vi berättar mer framöver! Ha en underbar dag och en riktigt härlig första april!

Kommentera

Publiceras ej