Har börjat läsa "korset och stilletten" av David Wilkerson, det är en av de böcker vi måste läsa under praktiken, men för dig som inte har en sådan förmån att ha studietid i schemat för en sådan fantastisk sak, rekommenderar jag den ändå starkt, den är värd att lägga lite tid på (den är inte ens 300 sidor så vi snackar inte årtioenden av läsning här). Trodde inte att det skulle vara en bok för mig, den handlar i princip om Davids resa från vanlig prelle i en församling till att jobba med utsatta ungdomar i New York. Men tjena, den är så totalt fängslande att jag nu suttit 4 timmar i sträck och läst konstant. Ibland rinner en tår, ibland kan jag inte hålla mig för skratt, men mest är jag berörd och känslan att vilja vara med i händelsernas centrum är påträngande.
 
Lyssnar i skrivande stund på Hansam - Perspektiv och texten blir så talande:
 
 
"Jag står ju kvar, så mycket starkare, än vad jag var, fått perspektiv.
Det är svårt att ta tid, men med din hjälp så kan jag stå."
 
räddare i nöden ja det var du
bevarad från ett mörkerdjup
nu vill jag hålla mig så nära dig
aldrig någonsin släppa taget
för det fanns någonting jag inte såg
 
Tanken på att det spelar faktiskt ingen roll var jag varit tidigare, utan var jag är nu är så befriande och faktiskt sann. Aldrig någonsin vill jag släppa taget. Frid, it's a good thing.
 
(ja mina vänner det är lördag, vi är lediga, det finns mycket tid till eftertanke)
 
//Julius

1 kommentarer

Christian

25 Feb 2014 13:35

GRYMT!
Tacka Gud att du har boken. Eller oss:)

Frid

Christian

Kommentera

Publiceras ej